Markbygden Ett, en av Europas största vindkraftsindustrier, ansöker om rekonstruktion

Vindkraftbolaget Markbygden Ett, som ägs av kinesiska staten, ansökte om rekonstruktion den 2 november. Det skriver Dagens Industri, som refererar till uppgifter i Piteå-Tidningen. Orsaken är att det kinesiskt ägda bolaget har slutit ett mycket olönsamt avtal om att sälja el till norska Hydro Energi.

DI skriver att “avtalet innebär, enligt Piteå-Tidningen, att bolaget har åtagit sig att i 19 år sälja en fast volym el till ett fast pris. När vindkraftsparken inte producerar tillräckligt med el är bolaget tvunget att täcka underskottet med egna köp på elmarknaden.” Markbygden Ett “har tvingats köpa el till extremt höga priser när de egna vindkraftverken har stått stilla. Elen har bolaget sedan sålt till Hydro Energi till ett fast pris, som var mycket lägre.”

För att klara Markbygden Etts åtaganden till Hydro Energi skriver DI att “alla intäkter i bolaget gått till att köpa ersättningsel. Under 2022 köpte Markbygden Ett ersättningsel för 61,6 miljoner euro, motsvarande 717 miljoner kronor räknat på dagens valutakurs. Prognosen för 2023 är att utgifterna vida överstiger intäkterna”.

Markbygden Ett med 179 vindkraftverk är en del av Europas största landbaserade vindkraftsindustri som ligger i Markbygden utanför Piteå, och som kan komma att omfatta uppåt 1000 vindkraftverk. 2018 köpte det kinesiska, statliga energibolaget China General Nuclear Power Corporation (CGN) 75% av etappen Markbygden ett. Sammantaget står CGN bakom cirka en femtedel av samtliga vindkraftsinvesteringar i Sverige under 2017-2022, och var den största ägaren av svensk vindkraft under 2022.

Att en mycket stor vindkraftsoperatör i Sverige ansöker om rekonstruktion, och potentiellt går i konkurs, är väldigt allvarligt. Men inte förvånande. Det är heller inte första gången som långa elavtal mellan vindkraftsbolag och energibolag knäcker vindkraftsbolagens ekonomi. En ekonomi som redan från början är svag av den enkla anledningen att intäkterna är låga eller noll när det inte blåser tillräckligt mycket, och inte tillräckligt höga för att täcka kostnaderna när det väl blåser - då är elpriserna låga drivet av högt utbud av vindkraftsel.

CGN är svartlistad i USA sedan 2019. Detta efter att USA anklagat CGN för att ha försökt komma över kärnkraftsteknik och material för militärt bruk. Det är mycket märkligt att svenska myndigheter har accepterat att en aktör som är svartlistad i USA tillåts förvärva en strategisk viktig verksamhet i Sverige.

Det här exemplet visar att kommuner och medborgare inte bara riskerar att bli, utan redan är, exponerade till diktatoriska stater. Den risken har vi påtalat i fråga om Kustvinds projekt. och i samband med att vindkraftsprojektören cashar in och säljer av projektet till en annan aktör, som sker i den här branschen.

Vindkraftsbolag har generellt dålig lönsamhet och de svenska operativa dotterbolagen går med stora förluster. Den svaga lönsamheten medför ökad risk för att ägaren försätter bolaget i konkurs. Om bolaget då inte redan från början har gjort tillräckliga avsättningar för avveckling, vilket sällan sker, kommer ansvaret övergå på markägaren/kommunen. Kommunen kommer då att exponeras för extremt höga ekonomiska risker. I fallet Kustvind har vi beräknat Trelleborgs och Skurups ekonomiska risk till över 1,5 miljarder SEK.

Exemplet Markbygden Ett visar tydligt på allvarliga risker med vindkraft, särskilt med utländska ägare.