Frågor
och svar
Varför är vi emot Kustvinds planerade vindkraftsprojekt?
Projekteringsbolaget Kustvind AB vill bygga en vindkraftsindustri brutalt nära kusten, så nära som 8 km från kusten mellan Abbekås och Smygehamn, och med över 300 meter höga kraftverk. En etablering av det slaget skulle få stora, negativa konsekvenser för djur, natur och miljö. Kustområdet är unikt och utgörs av lättillgängliga, välbesökta och uppskattade strandnära rekreationsområden, som skänker stor livskvalitet. Det här projektet angår väldigt många människor i Skurups och Trelleborgs kommuner. Den skada som Kustvinds projekt skulle medföra kan aldrig uppvägas av det potentiella effekttillskott det skulle bidra med – om det blåser. Projektet är inte hållbart!
Är Föreningen Rädda Sydkusten emot all vindkraft?
Vi tar inte någon generell ståndpunkt i frågan om vindkraft, så länge det sker på ett hållbart sätt. Kustvinds planerade vindkraftsindustri, så nära som 8 km från kusten, är inte hållbart. De negativa konsekvenserna för sydkustens boende och besökare i området, djur och natur överstiger långt en eventuell nytta med projektet. Det går utmärkt att bygga havsbaserad vindkraft längre ut än 8 kilometer från kusten, och dessutom med ett mycket större tillskott av ny effekt för södra Sverige. Havsbaserad vindkraft ska byggas längre ut från kusten - annars är det inte hållbart. Vattenfalls projekt Kriegers flak, 30 km från Trelleborg, är ett exempel.
Hur ställer sig Skurup och Trelleborg till Kustvinds projekt?
Skurup och Trelleborgs kommuner har sagt tydligt nej till Kustvinds planer. Kommunerna kommer därför att använda sin vetorätt, om Kustvinds ansökningsprocess kommer så långt.
Varför fortsätter ni med ert arbete mot Kustvinds projekt när kommunerna säger nej?
De politiska förutsättningarna i Skurup och Trelleborg kan komma att förändras över tid, med ändrad inställning till kustnära vindkraft. Vi kommer att fortsätta vårt långsiktiga arbete med att skapa opinion mot det här projektet ända till den dagen Kustvind meddelar att bolaget skrotar sina planer.
Vad anser Föreningen Rädda sydkusten om Kustvinds erbjudande om fast elpristak på 89 öre?
Kustvinds utspel att erbjuda ett fast pristak på 89 öre per kWh för privatpersoner i Skurups och Trelleborgs kommuner, om bolaget får bygga sin planerade vindkraftsindustri, andas desperation. Att utlova ett elpris på 89 öre först från den dagen anläggningen är klar är knappast något som förpliktar. Kustvind har vad vi vet heller inte lämnat in ansökan till berörda myndigheter. Och om processen skulle komma så långt kommer Skurup och Trelleborg att utnyttja sin vetorätt mot projektet. Om projektet inte blir verklighet kommer bolagets aktieägare inte att kunna göra den “exit” de planerar. Det vill säga sälja av projektet till en annan, större aktör och ”casha in”. Det är vinsterna som hägrar, framförallt för den norska huvudägaren Magnora, men även för Kustvinds VD och andra ägare. Som en sista (?) utväg, och med stöd av ett fortsatt högt elpris, vänder sig Kustvind därför direkt till boende i Skurup och Trelleborg med nya lockrop. Bolaget försöker få över de röstberättigade på sin sida med syfte att till slut få kommunerna att säga ja. Vi utgår ifrån att de politiska majoriteterna i Skurup och Trelleborg inte låter sig påverkas av fortsatta utspel som egentligen handlar om profithunger. När ägarna har sålt av projektet, kanske till kinesiska staten, kommer deras ”omsorg” om lokalsamhället att vara historia.
Kommer Kustvinds vindkraftverk verkligen att synas så mycket från land?
Våra egna analyser och visualiseringsbilder visar att de planerade kraftverken kommer att synas betydligt mer från stränderna än vad Kustvind redovisar. Vi anser att bolaget medvetet tonar ned de verkliga konsekvenserna av att bygga över 300 meter höga kraftverk så nära som 8 km från kusten.
Är det inte okej att bygga vindkraft nära kusten om kommunerna får ekonomisk kompensation?
Kustvind har många gånger lockat med bygdepengar och diffusa löften om “arbetstillfällen, intäkter och affärsmöjligheter” för lokalsamhället. Allt för att få kommunerna att säga ja, och för att påverka den starka lokala opinionen mot projektet. Det vore oacceptabelt om Skurup och Trelleborg skulle sälja ut sydkustens unika naturområden för en spottstyver på 10 miljoner kronor per år. Den här ”ersättningen” är ingenting annat än en muta, och ska ställas i relation till för evigt förstörda naturvärden och rekreationsområden.
Blir elpriset lägre om det byggs havsbaserad vindkraft i Skåne eller om kraftverken är nära kusten?
Ny havsbaserad vindkraftsel leder inte med automatik till lägre elpriser för kunder i kustnära kommuner i södra Sverige. Med dagens elmarknad och ett elområde (SE4) som är tätt länkat till bland annat Tyskland fungerar det inte så. Ditt elpris blir heller inte lägre bara för att kraftverken står nära kusten. Har invånarna i Vellinge kommun billigare el tack vare Lillgrund (10 km från Skanör)? Naturligtvis inte, alla som bor i Skåne betalar samma elpris oavsett varifrån elen kommer.
Hur ”grön” och ”klimatsmart” är egentligen vindkraften?
Vindkraft är en ren och förnybar energikälla – när kraftverken väl står på plats och genererar el. Men det som är relevant är att studera det totala koldioxidavtrycket under hela livslängden (ca 15 år). Vattenfalls egen analys visar att vindkraft genererar fem gånger mer CO2 än kärnkraft och tre gånger mer CO2 än vattenkraft över dess livslängd. Det beror framförallt på de enorma mängder stål och betong som går åt. Och rotorbladen går heller inte att återvinna utan måste grävas ned (vem betalar det och hur ”klimatsmart” är det?). Betongfundamenten lämnas oftast kvar på bottnen. Vi tycker att det pratas alldeles för lite om de här viktiga hållbarhetsfrågorna i våra kommuner längst sydkusten. Vindkraften är alltså inte särskilt ”klimatsmart”.
Källa: Vattenfall (gram CO2/producerad kWh under livscykeln
Varför har elpriset i södra Sverige (SE4) varit så mycket högre än i norra?
Det beror inte på att det finns för lite vindkraft i regionen. Vi anser att de viktigaste faktorerna bakom de höga elpriserna i SE4 är bristen på planerbar elproduktion i södra Sverige, för låg kapacitet i kablarna från norra till södra Sverige samt indelningen av Sverige i fyra elområden, där södra Sverige är tätt ihopkopplat med Tyskland. I SE4 är vi mer exponerade till den europeiska elmarknaden än i norra delen av landet. Man bör också komma ihåg att elpriserna i SE4 började rusa redan 2021, före Rysslands brutala anfall på Ukraina.
Danmark är väl ett föregångsland inom vindkraft - borde inte Sverige ta efter?
Danmark omnämns ofta som ett föregångsland vad gäller vindkraft. Under 2021 svarade vindkraften för 50% av landets totala elproduktion (32TWh), vilket är högt i en europeisk jämförelse. Men varifrån kommer då de resterande 50%? Jo från nettoimport av el, framförallt från Norge och Sverige, samt från fossileldade kraftverk. Alltså - utan import av el från andra länder klarar inte Danmark av att tillgodose sitt elbehov - trots en massiv utbyggnad av vindkraft. Något att komma ihåg innan man påstår att havsbaserad vindkraft är lösningen för att lösa Sveriges ökade elbehov. Det fungerar heller inte att bygga upp ett energisystem som till största delen är beroende av vindkraft. Det blåser inte alltid.
Källa: Correctiv.org, foto: Benjamin Rasmussen für Bloomberg Green